... när man är sjuk. Jo, jag är sjuk. Jag, Melvin & Vera. Och det kan jag säga, det är inte kul att vara ynklig och sjuk när man knappt kan vila om dagarna för man ger allt åt att ta hand om sina influensasjuka barn.
Häromnatten, när jag var som värst för min del, hade jag sån fruktansvärt jobbig feberfrossa, jag skakade och huttrade och allt kändes jobbigt. Ont i hela kroppen och jag ville bara stiga upp och ta värktabletter men det var omöjligt att resa sig. Den natten låg Vera bredvid mig och skrek... hon var också dålig, och hon somnade inte förrän vid halv fyra... 3:22 var sista gången den natten som jag tittade på klockan. Och kl 6:30 steg vi upp igen. Och den natten var lång... just för jag led med lilla Vera som var sjuk, och jag själv var så febrig och så fick ingen av oss sova en blund. Jo, man är då stark som förälder. Nu är det enda jag längtar till om dagarna (förutom att bli frisk) är att Donny ska komma hit efter jobbet och avlasta lite. Och att vi får sova, är något jag hoppas på hela tiden. Jag har haft en bra natt med barnen inatt iaf. Då fick vi alla sova. Bara Melvin som vaknade 2 ggr under natten och ville ha dricka.
Men nu hoppas jag verkligen att vi blir friska snart. Jag har absolut ingen lust att fortsätta med denna ynklighet någe mer.
Tjing.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar